Collaget – konstformen som erövrade världen

the text in English © Edvard Derkert

The collage work is ever present, despite the fact that I haven't touched one in years, in the structure of thinking. Ben Nicholson

Är collaget enbart en konstnärlig teknik eller ett rent av ett tankemodus? Marshall McLuhan myntade frasen ”the media is the message” med vilken han menade att alla medier från skriftspråket till datorn påverkar vårt sätt att tänka, vårt sätt uppfatta oss själva och världen. Människan formar sina verktyg och verktygen formar människan. Vilket är collagets budskap? Hur påverkar collaget vårt tänkande och vår livsmiljö? Lever vi rent av, hur konstigt det än kan låta, i en collageverklighet?

In a culture where eclecticism is the norm, in which reality becomes a collage of logically materially incompatible texts, it would seem to follow that collage inside the artwork would be reduced to merely mimicking the the general cultural conditon to which it now belonged. Brandon Taylor Collage, the making of the 2o art, sid 208

Är vi inte alla idag collagister – vare sig vi vill eller ej? Tänk på hur vi skriver i dag; väldigt ofta på datorn och ordbehandlingsprogram som Microsofts Word där vi med hjälp av kommandon just klipper och klistrar. Vi behöver inte längre planera vårt skrivande i långa strukturerade tankebanor som sedan sätts på pränt, utan vi kan nu börja med en vag idé och arbeta mer processorienterat. Uppslagen föds och bearbetas under ordbehandlingens gång. Vi tar bort, lägger till, flyttar om. Skriver ut, läser om, värderar och stuvar om; klipper och klistrar. Vi får också hjälp med stavningen så att vi kan koncentrera oss på innehållet. Och så ser det så snyggt ut när vi skriver ut alltsammans. Dessutom har vi ett jättestort bibliotek på nätet där vi kan stjäla eller låna formuleringar och texter som andra har skrivit. Att datorn har påverkat vårt sätt att skriva är uppenbart, men har det förändrat vårt sätt att tänka? Vårt sätt att förhålla oss till världen?

Ja, det kan du säkert hålla med om, men collaget då? Är det verkligen meningsfullt att betrakta word-dokument som collage? Och var är limmet, undrar du kanske. Ordet collage bygger på franskans colle – vilket betyder just lim. Men det är inte limmet som gör collaget, som konstnären Max Ernst utryckte saken – det är på det sätt vi ges möjlighet att foga samman ord och bilder. I vilken mån vi kan manipulera delarna, i vilken utsträckning mediet tillåter oss att kasta om och förskjuta ord -och bildelement på ett icke linjärt sätt. Datorns programvara ger oss en ”hands on” metod där nya kombinationer kan uppstå då orden finns till hands på ett nytt sätt. Därmed inte sagt att det alltid uppstår dadaistiska konstverk bara för att vi använder Word eller Photoshop. Det behöver det inte bli om man använder sax, papper och lim heller. Men det är en annan historia. När vi säger att vi klipper och klistrar i datorn då använder vi orden metaforiskt – vi använder ju varken sax eller lim, men processen påminner om collagets metod.

You can introduce the unpredictable spontaneous factor with a pair of scissors. William Buroughs, The third mind, sid 29

Innan datorn hunnit förvandlas från laboratoriernas jätteanläggningar till den mer hanterbara PC:n funderade William Burroughs och Brion Gysin hur collaget kunde bli ett verktyg även för författaren. De kallade sin metod för Cut-up. Idén var helt enkelt att klippa upp texter i mindre enheter för att sedan sätta ihop dem på ett sådant sätt att nya samband och nya överraskande innebörder kunde uppstå. Enligt Burroughs var många gånger de bästa texterna resultatet av olycksfall i arbetet. I grund och botten är ändå alla texter Cut-ups. Ett textcollage hopsatta av det man hört eller läst. Cut-up metoden gjorde detta faktum uppenbart, men Cut-up var ett sätt att bjuda in slumpen, sammanträffandet. Man kan inte tvinga fram det spontana och öppna skrivandet, men med en sax kan slumpen bli en produktiv medhjälpare. Givetvis finns det datorprogram även för Cut-ups. T ex Cut and Mix ett program som ska hjälpa författare ”att generera nya ideer genom att använda olika metoder att slumpmässigt bearbeta och manipulera text”
http://cutnmix.com/

Klippa och klistra var den perfekta analogi som hjälpte oss att hantera digital information och den känns numera helt självklar. Collagemetaforen var så praktisk att den smög sig in i alla program oavsett vad programmet var till för. I själva verket är all digital information som klippt och skuren för att behandlas på detta sätt. Innan collaget återupptäcktes av Picasso i Paris i början 1900 talet fanns redan collaget, som idé såväl som i praktiken. Collagets grundmodus är att med stora kliv korsa olikartartade fält, olika områden, olika kategorier och hitta likheter och samband mellan disparata företeelser. Eller, för den delen, olikheter i sådant som vi av gammal vana buntar ihop i en och samma kategori. Språkliga collage finner vi framför allt i vitsen och metaforen. Collaget är i hög grad släkt med vitsen.

Vitsen överskrider – genom sin förmåga att ställa samman olika bilder och ord – alla former och definitioner, men inkorporerar dem samtidigt och smälter samman dem till en explosiv syntes, en momentant mångfald av dicipliner och perspektiv. Magnusson och Grönvall sid 141 tidskirften geistnr, 11,12,14

Den har trängt in i vår kultur på ett sådant genomgripande sätt att collaget som produktionsmetod blivit självklar och närmast osynligt. Precis på samma sätt som när en lyckad metafor tas för given och lexikaliseras, och på så sätt inkorporeras i språkets tankegods. När en metafor är ny lägger vi märke till den och funderar på hur delarna hänger ihop. Är metaforen lyckad så accepteras den och den tas upp i språket som vilket ord som helst. Dessa ord brukar kallas för döda metaforer. Vårt språk kryllar av dem, många är relaterade till vår kropp. T ex: visa framfötterna, stols- rygg, flaskhals, lägga benen på ryggen etc etc. Collaget som begrepp och idé är – för att låna en term av biologen Richard Dawkins – en mycket framgångsrik mem, dvs en kulturell motsvarigheten till genen.

Television is becoming a collage - there are so many channels that you move through them making a collage yourself. In that sense, everyone sees something a bit different. David Hockney

Collaget erövrade världen med en sådan framgång därför att det var ett koncept som passade in i en tid där fastlagda värderingar luckrats upp, där hierarkier brutit samman, där allt fast tycktes lösas upp.

Alla fast inrotade förhållanden och dem åtföljande gamla ärevördiga föreställningar och åskådningar upplöses, alla nybildade föråldras innan de hinner förbenas. Allt som är fast förflyktigas, allt heligt profaneras, och människorna blir tvungna att se sin levnadsställning och sina ömsesidiga förbindelser med nyktra ögon Karl Marx Friedrich Engels – Kommunistiska manifestet sid 15

Våra medier blir fler och fler, ökar i intensitet, tempot höjs ständigt och obönhörligt. Den medierade verkligheten skärs sönder i allt mindre bitar. I en allt högre utsträckning lever vi i en medierad verklighet; i en mosaik av disparata och ibland simultana intryck.

In societies where modern conditions of production prevail, all of life presents itself as an immense accumulation of spectacles. Everything that was directly lived has moved away into a representation. Guy Debord The Society of the Spectacle

Det moderna collaget kan ses som en reaktion på och konsekvens av den industriella revolutionen som leder fram till nya medier, nya konsumtion- mönster, nya levnadsförhållanden. Collaget är den första visuella konstformen som öppet redovisar konstens materialitet, och konsten som medium och metod. Collaget är den första remedierande konstformen där andra tekniker och konstformer sammanförs och synliggörs i en konstnärlig praktik. Citatet, lånet, stölden, parafrasen, genreöverskridandet, apropieringen är själva kärnan i collagets teori och praktik. Collaget förebådade både post--modernismen och de nya frågeställningar som internet och fildelning fört med sig. Vem är egentligen upphovsman till verket? Vad är ett original? Vad får man låna? Är det rent av möjligt att vara konstnär utan att citera eller låna? Finns verkligen de stora genierna som skapar något nytt ur ett tomrum, ur intet? Collaget är den viktigaste och den mest inflytelserika konstnärliga upptäckten under 1900-talet. Dess grundidé genomsyrar vår tid både konstnärligt, tekniskt och metaforiskt.

Collage has served as the springboard, the model for larger scale works work in painting or sculpture both as medium and as a language, therefore, collage and it’s related idoms, assemblage and the found object, continue to signifycantly influence som of the most revolutionary artistic manifestations in our time. Diane Waldman; Collage, assembalge and the found object, sid 10

Collaget är ett essentiellt uttrycksmedel inom den moderna konsten där det lämnat avtryck i alla konströrelser som följde efter kubismen, från dada, futurism, konstruktivism, surrealism, pop och situationism till dagens internetbaserade digitala uttrycksformer.

The same aesthetic operates at the heart of electronic texts, though we seldom notice it for what it is – an aesthetic of collage, the central technique of twentieth-century visual art. Richard Lanham

Collaget är den perfekta metaforen för den tid vi lever i. Vi rör oss fritt mellan olika identiteter och sammanhang, vi lånar från kulturella praktiker och livs-stilar för att finna vår egen väg. Collaget korrensponderar med sakernas tillstånd antingen genom dekonstruktion eller som ett sätt att skapa ordning i det informationskaos vi lever i.

All of us move between local, regional, national, and global citizenship with much greater ease; borrowing from cultural practices and lifestyles to create our own path. The very act of living today is often dynamic and continuously evolutionary. Collage and assemblage can speak to this state of affairs by either deconstructing and rearranging things in a way that expresses an overwhelming diversity, or by reconstructing things into new narratives. (förlorad www.länk)